Adina från http://fyrbentaspringare.blogg.se kommernterade ett av mina inlägg och fick mig att tänka till lite. Jag hade ju skrivit att jag gick med Höffis lös när vi hade varit ute och ridit, och det är ju lite oansvarigt. Ja, det kan jag nog hålla med om... Jag är lite naiv av mig. Men vill bara säga till er att om ni inte känner er säkra med eran häst så testa inte att gå med den lös. Jag var flera kilometer från stallet och gick på en grusväg där bilar kör. Nu är Höfrungur väldigt trafikvan och vi mötte endast en bil på vägen, och jag visade bara med handen för Höffis att han skulle gå ned i diket. Sedan så hade han sitt träns runt halsen så att jag fort kunde ta tag i det, om jag skulle behöva.

Som sagt så kanske det var lite naivt av mig... Men jag kände att det gick bra och han lyssnade på mig. Kom när jag kallade honom, stannade när jag höll på att halka, stannade och väntade på mig om jag inte han med när vi skulle springa osv. Dock trodde jag att han skulle sticka hela vägen hem en gång då han fick lite fnatt när vi skulle galoppera lite. Jag hann ju inte emd och han saktade av till trav fortsatte själv. Jag stod på håll och ropade åt honom och fick sen lov att springa efter. Då stannade han, vände sig om och väntade på mig. 

Jag kan också säga att jag ofta brukar gå med honom lös på gården, men inte ofta ute. Jag har alltid ett träns eller grimma med mig om jag inte är i paddocken så att jag kan sätta på honom det. 

Ni får gärna skriva vad ni tycker. Och tack Adina för att du fick mig att tänka till! XD